Laboratoriediagnostik av brachyspiraarter

Bakterier inom släktet Brachyspira är spiroketer och en vanlig orsak till diarré hos gris som ibland kan få en dödlig utgång. Två arter inom släktet är väl kända för att hos gris framkalla sjukdom, men det finns flera arter inom släktet som anses oförargliga. Bakterierna kan påvisas hos andra djurslag, vilket inkluderar människa.

Traditionell laboratoriediagnostik med odling av brachyspiraarter är en tidskrävande process. Ett viktigt karakteristiskt drag är bakteriernas förmåga till hämolys vid växt på blodagarplattor. En art med stark hämolys orsakar en allvarlig, slemrik och blodig diarré (svindysenteri). Av de svagt hämolyserande brachyspiraarterna framkallar en art en mildare form av diarré (spiroketal diarré). Av Sveriges grisbesättningar uppskattas cirka 4 % vara infekterade med svindysenteri och 30 % med spiroketal diarré. Syftet med avhandlingen var att utvärdera och försöka förbättra laboratoriediagnostiken av bakterier inom släktet Brachyspira.

Studierna inleddes med att analysera olika europeiska laboratoriers förmåga att diagnostisera och resistensbestämma brachyspiraarter. Resultaten visade att odling var mest den mest använda och också den mest pålitliga metoden. DNA-baserade metoder användes ibland tillsammans med odling. Både diagnostik och resistensbestämning av bakterier visade sig vara svår eftersom ett antal analyser gav ett felaktigt resultat.

Therese Råsbäck med provtagningsutrustning. Foto: Désirée Jansson

I syfte att ta fram en snabbare diagnostik, utvärderades DNA-baserade metoder parallellt med odling. Denna studie visade igen att odling var den mest pålitliga metoden och att vissa starkt hämolyserande brachyspiraarter endast kunde påvisas med odling. I studien kunde en ny grupp av starkt hemolyserande spiroketer påvisas. Denna nya grupp av bakterier framkallar en dysenteriliknande diarré hos gris och visade sig även finnas hos änder. En ny art föreslogs med det provinsiella namnet "Brachyspira suanatina".

En DNA-baserad metod för klassificering av bakterier, Multi locus sequence typing (MLST) som för många andra bakterier anses som "Gold standard" utvecklades för släktet Brachyspira. Andra redan beskrivna DNA-baserade metoder för Brachyspiraarter utvärderades, vilka både kan användas för artbestämning men framför allt för smittspårning. Studierna visade att en av dessa metoder, som är både snabb och enkel, Random amplified polymorphic DNA (RAPD), med fördel kan användas för smittspårning. Med MLST kunde en nära koppling mellan and- och grisisolat påvisas, vilket kan tolkas att änder utgör en trolig smittbärare av brachyspiraarter till grisbesättningar.

Avhandlingen visade att laboratoriediagnostik av bakteriesläktet Brachyspira försvåras av att somliga gener skiljer sig mycket inom arterna och inom släktet varför enbart DNA-baserade metoder inte är tillförlitliga. Sammanfattningsvis bör odling och biokemiska tester användas tillsammans med minst en DNA-baserad metod för en säker och tillförlitlig laboratoriediagnostik av släktet Brachyspira.