Skip to main content

Historik

Sällskapet bildades den 19 april 1936 på initiativ av professorerna Birger Carlström, Albert Hjärre, Gustav Hülphers och Sven Wall. Det var troligen den sistnämnde som svarade för utformningen av Sällskapets emblem. Förenings syfte var att "samla svenska veterinärvetenskapliga forskare för att öka intresset för fortsatt arbete för veterinärvetenskapens förkovran samt att verka för anskaffande av behövliga medel för veterinärmedicinsk forskning". Som förste preses valdes tidigare rektorn Axel Wilhelm Sahlstedt. Inval till Sällskapet skedde genom s.k. ballotering. Ledamöterna skulle vara veterinärmedicinska forskare och ha utgivit ett kvalificerat veterinärmedicinsk arbete som tydligt visade att man hade förmåga att självständigt lösa viktiga veterinärmedicinska problem. 1938 infördes inval av understödjande ledamöter och från 1950 kunde alla som var intresserade av medlemskap inväljas, samtidigt som balloteringen avskaffades. Medlemsavgiften användes för att bygga upp en fond med syfte att stödja vetenskapligt arbete, som 1953 omvandlades till "Sällskapets forskningsfond". Avkastningen används för att belöna bästa vetenskapliga publikation författad av svensk medborgare och utdelas vart tredje år tillsammans med en medalj. Den förste som erhöll detta pris var Bengt Andersson 1954 för sina undersökningar över den nervösa regleringen av mjölknedsläppningen, vattenhushållningen och ruminationen hos idisslare.


En av sällskapets viktigaste uppgifter var att skapa ett forum för vetenskapliga diskussioner inom veterinärmedicinen och ge fortbildning för hela veterinärkåren. Detta gjorde man genom att inbjuda "samtliga prosektorer, laboratorer, konsulenter, assistenter och extra lärare vid Veterinärhögskolan och Statens veterinärbakteriologiska anstalt" att åhöra de vetenskapliga förhandlingarna. Ämnena varierade, alltifrån "spjutspetsforskning" till temaföreläsningar om aktuella problemställningar. Under årens lopp har ett stort antal föreläsningar hållits. Bland mer prominenta föredragshållare kan nämnas tre nobelpristagare; Arne Tiselius som föreläste om antikroppen i föredraget "Nyare framsteg inom immunohistokemin", Hugo Theorell i ämnet "Nyare rön av enzymers verkningssätt" samt Bengt Samuelsson med ämnet "Prostaglandiner". Största åhörarskarorna drog professor Lennart Krook från Cornell University med sina föreläsningar om kalcium-metabolismen. Under åren 1936 till 1945 publicerades föredragen i en publikationsserie, "Meddelande från Sällskapet för Veterinärmedicinsk Forskning".

1977 utdelades för första gången stipendium från Ivar och Elsa Sandbergs stipendiefond som riktar sig mot forskning inom livsmedelshygien. Ivar Sandberg var invald ledamot i Sällskapet och paret testamenterade sina tillgångar till Sällskapet. 2010 utdelades för första gången stipendium ur Jan Skogsborgs stiftelse. Stiftelsens syfte är att främja forskning och fördjupad utbildning rörande hundsjukdomar. Ett speciellt och överordnat intresse skall tillägnas taxars sjukdomar.

Fonderna förvaltades med stor framgång av Bengt Hurvell. Sällskapets idiom beskrevs 1985 av hedersledamot Bengt Hurvell som ett citat av Aristoteles: Människan började först undra över allt vad hon såg och detta undrande födde tanken i syfte att begripa.

Törneke, K., Sällskapet för Veterinärmedicisk Forskning - Still going strong